Stilla dagar i Mui Ne - Slow life in Mui Ne

Vincent berättar godnattsagor på Sankara.

Vincent tells bedtime stories at Sankara.

Här i Mui Ne, intill Phan Thiet på Vietnams sydöstkust, är livet skönt och stilla. Vi hänger omväxlande på stranden och vid poolen. Tjejerna får liksom aldrig nog av att bada. I dag var både havet och himlen invaderade av kitesurfarna med sina brädor och segel. De njuter för fullt av vågorna här vid Mui Nes strand.

På kvällarna har vi för vana att gå till Sankara bar och äta middag. Det är vårt absoluta favoritställe, inte bara för den fina internetuppkopplingen, utan också för den goda maten och den sköna musiken. Och frågarna ni tjejerna, för den smaskiga glassen.

Life is nice and soft here in Mui Ne, close to Phan Thiet on the south east coast. We stay on the beach or by the swiming pool. The girls never gets bored of swiming. Today the sea and the sky was totally invaded by the kite surfers. They are everywhere, enjoying the waves at Mui Ne beach.

In the evenings we go to Sankara bar for dinner. It´s a really cool place, with internet, good food and soft music. And if you ask the girls, with very good icecream...

Delta du Mekong

A huit heures, notre guide Viet et son conducteur nous cherchent à l'hôtel Caravelle. Après 3 heures de route et la rencontre avec un groupe de Dunkerquois en visite dans la région, nous arrivons au delta du Mekong, d'ou Viet est originaire.
Nous prenons successivement deux bateaux, le deuxieme étant beaucoup plus petit, pour naviguer dans des bras de rivières du Mekong. La maison d'enfance de Marguerite Duras, celle décrite dans "l'amant de la Chine du Nord" et "l'amant", se trouve dans les parages. Nous visitons une fabrique de bonbons à la noix de coco, que Lilou et Clem trouvent assez repoussant. Viet nous offre ensuite un thé au Jasmin et au miel. Il va ensuite chercher un serpent python, que Lilou et Clem caressent avec appréhension.
C'est dans une pirogue encore plus petite puis à nouveau un bateau plus gros que nous rejoignons l'Ile Unicorne. Viet nous fait découvrir un concert de musique traditionnelle assez sympa. Le telephone d'un musicien sonne à deux reprises, et à deux reprises, il arrête de jouer pour répondre. Nous achetons ensuite un de leur disque.
On va ensuite dans un restaurant très tranquille ou on a la place d'honneur. On y mange un poisson d'oreille d'elephant dont on roule les morceaux dans du papier de riz.
Retour à Ho Chi Mingh City. On va se promener sur la basilique de Notre Dame. On finit notre tour dans un bistrot aux allures parisiennes. Lilou est fatiguée et devient de plus en plus insupportable. Elle se casse finalement la figure sous une chaise, ce qui met un terme à notre tour. Nous retournons à l'hôtel faire nos bagages: le lendemain, nous partons pour Mui Ne.

Premier jour à Saïgon

L'opera de Saigon, en face de notre hôtel


A notre arrivée à l'aéroport de Hô Chi Minh City, plusieurs centaines de personnes sont agglutinées derrière les barrières. L'affluence est due à l'arrivée de personnes venue fêter le Têt, nouvel an qui sera célébré le 14 février. Dans le taxi, on est entouré en permanence par des dizaines et des dizaines de motocyclistes. Les rues sont décorées de fleurs artisanales en prévision du Têt. On passe la Basilique Notre Dame pour rejoindre notre hôtel, le Caravelle, qui se trouve en face de l'Opéra. Après quelques brasses dans la piscine de l'hôtel, on va dîner au Saïgon saïgon, le bar situé en haut de l'hôtel avec vue imprenable sur une ville illuminée et en pleine effervescence.

Le lendemain, on va visiter les tunnels de Cu Chin: ce systême de tunnels utilisés par les Viêt Công est le symbole de la victoire durant la guerre d'Indochine et du Vietnam. On y a visité une partie d'un village secret et vus un certains nombres de pièges assez créatifs utilisés contre les américains, comme ce piège "souvenir", serie de harpons que le soldat pris au piège devait emmener avec lui à l'hôpital pour qu'on lui libère le pied.

Sur la route, nous nous sommes arrêtés dans une fabrique d'oeuvres d'art tenue par des victimes de l'agent orange, ce défoliant déversé par les avions américains a partir de 1961. L'agent orange est tellement tenace que les maladies qu'il cause sont transmises de génération en génération.

Tunnelbesök i Cu Chi - Visiting tunnels in Cu Chi

Tidig avresa till de berömda Cu Chi-tunnlarna, nordväst om HCMC. Imponerande, minst sagt, att se hur vietnameserna med en enorm uppfinningsrikedom lyckades gömma och försvara sig, först mot fransmännen och sedan amerikanerna. Tunnlarna var som hemliga byar under jorden.

På vägen dit besökte vi en statlig konstverksfabrik för Agent Orange-offer. Agent Orange var ett hormoslyrliknande avlövningsmedel som USA använde under kriget, för att få tag på fienden som gömde sig. Ännu i dag föds barn med svåra missbildningar. Det kan finnas stora mängder av gift nedgrävda som kan ha börjat läcka ut i naturen nu.

Today we visited the famous Cu Chi-tunnels, north west of HCMC. Impressing to see a part of the enormous tunnel system, or secret village. The tunnels where used against the French colonialists and later during the twenty year long war against US.

On the way there we visited the handicraft factory where victims for the poison Agent Orange work. Still today many children are born with severe deformations.

Nyårsfirande på gång - Soon New year

HCMC - vilken stad! Ett myller av människor och fordon - inte minst mopeder, vespor och motorcyklar. Här pågår förberedelserna inför nyårsfirandet, Tet, den 14 februari. Hela staden ska dekoreras med riktiga och konstgjorda blommor och lyktor. Vietnameser världen över reser hem för att fira årets största högtid. Utanför flygplatsen i går var det fullständigt kaotiskt. Vår guide Viet berättade att när en person kommer hem så sluter så många som möjligt upp och möter på flygplatsen.

Tjejerna och Vincent testade poolen här på hotell Caravelle. På kvällen åt vi en lätt middag uppe på taket på Saigon bar. Sämre utsikt kan man ha: hela HCMC upplyst.

HCMC - what a city, crowded with people and vehicles. Preparations for the New Year Tet, the 14th of Feb, are going on. Flowers, flowers and lanters everywhere. Vietnamese people from all over the world returns home for celebrations.The airport was chaotic yesterday.

After a swim in the pool at Caravelle hotel, we had a small dinner on top of the roof at Saigon bar. Very cool view: the whole HCMC illuminated.

Mot HCMC - Next HCMC

I morgon bitti flyger vi till Vietnam, första anhalten är Ho Chi Minh City. Där stannar vi i tre dagar.

Tomorrow morning we are leaving BKK for Vietnam and HCMC, where we'll stay for three days.

Paus i Bangkok - Hej då, Celia!

Vi gillar Bangkok - här kan vi pausa. Det låter kanske märkligt med tanke på vilken jättestad det är. Men vi har ju knappt hunnit ge oss ut i myllret denna gång. Vi pustar ut på hotellet, kurerar ryggar och magar, äter gott, badar i poolen och sover i sköna sängar. Celia åkte också på magsjuka, natten före avresa till BKK. Inte kul! Men tack vare bra mediciner och smidig biltransport gick hemresan bra.

Jag testade en ny variant av thaimassage, Luk Prakob, med varma kompresser på hotellets spa. Härligt!

I dag tog vi en förmiddagstur med bananbåt på den imponerande floden Chao Phraya som vi ser ut över från vårt hotellfönster här på Royal Orchid. Vi åkte in på ett par av kanalerna. Vi skådade showen på Ormfarmen, läskigt. Vincent och Celia ville absolut krama en pytonorm... Förutom ormar fanns där andra djur som apor, rådjur och krokodiler. Vi enades om att deras levnadsförhållanden var urusla. Djuren är instängda i minimala och torftiga burar.

Vi fortsatte resan till Wat Arun, "Gryningstemplet", som är minst sagt imponerade.

Efter några timmars vila och dopp i poolen, fönstershoppade vi i det flotta men ödsliga köpcentret River City som ligger bredvid hotellet.

Efter middag på hotellrummet var det dags för Vincent och Celia att åka ut till flygplatsen. I natt flyger hon hem till Stockholm! Många kramar från busiga småsystrar blev det innan avfärden.

/Tiina