Framme på Koh Tao - At Koh Tao

Vi tog lilla Barbieflyget till Koh Samui.

We took Barbies small plane to Koh Samui.

Koh Samui.

Utan titel 1 - av Clém. Without titel 1 - by Clémentine.

Utan titel 2 - av Clém. Without title 2 - by Clémentine.

Lilou!

Clementine och Tiina bloggar.

Clémentine and Tiina are refreshing the blog.

Nu ska poolen hårdtestas! Let´s try the swiming pool.

En bungalow med en glimt av havet.

A bungalow with a gleam of the sea.

I går kväll lämnade vi Hanoi efter fyra intensiva dagar - rapport kommer... I morse tog vi planet från Bangkok till Koh Samui. Vi har just kommit fram med båten till Koh Tao och checkat in på hotellet Sensi Paradise. Från vår lilla familjebungalow skymtar vi havet mellan träden. Myggen frodas märker vi redan - liksom fransmännen. Här stannar vi till den 9 mars. Lin-Lin med familj ska ansluta om några dagar:))

Till Celia, Billy och Signe: Här är lite som på Koh Rayang, vad gäller boendet - enkelt men ändå de luxe.

We left Hanoi last night after four intensive days - story will follow... And this morning we left Bangkok for Koh Samui and Koh Tao. We have just checked in at the Sensi Paradise and got a nice family bungalow with a small seaview. The mosquitos are plenty... as well as the French;)) Lin-Lin and her family will join us in a few days and we'll stay until Mars 9.

Dimma över Hue

Parfymfloden i Hue insvept i dimma.

Vincent, Clémentine och Lilou

nedanför hotellrestaurangen.

Mr Phan Cu utanför Mandarin Café i Hue.

På väg till Hue.

Minst två på varje fordon är ett minimikrav...

Vid lunchtid i dag kom vi fram till Hue i dag. Det var inte helt lätt att lämna Hoi An - lanternornas stad. (Vi köpte en stor resväska och fyllde den med just lampor från Hoi An). Vi hade så fina och avslappnade dagar där med små och stora utflykter, till My Son och stadsvandringar. Bilderna från My Son ser ni nedan. Och så var det kul att umgås med nya vännerna, Johanna, Mattias, Vega och Fanny.

Japanska bron i Hoi An

Lanternorna på bron mellan

An Hoi-halvön och Hoi An.

Vi reste den nya vägen till Hue, via den nära 7 km långa tunneln. Efter Dalat har vi fått nog av slingriga bergsvägar, utsikten till trots. Förresten låg dimman tät över Hai Van-passet i förmiddags och så började regnet falla. Vi hade nog inte sett så mycket i alla fall, om vi hade valt den längre bergsvägen.

- Underbart, utbrast Lilou när hon skådade Parfymfloden från hotellfönstret.

Och ännu mer förtjust blev hon och Clémentine när vi åkte cykeltaxi genom Hues centrum. Vincent och jag var kanske av en annan mening...

I eftermiddags fick vi äran att träffa Mr Phan Cu, fotografen jag såg bilder av på Fojo i höstas. Han och hans familj driver Mandarin Café som är en mötesplats för resenärer. Mr Cu har ingen aning om hur hans bilder har hamnat i Kalmar men är väldigt glad över detta faktum.

Jag köpte en massa fina fotografier och fick en bunt vykort. I morgon blir det middag på kaféet och fler bilder.

Vem tog Shivas huvud i My Son,

undrade Clémentine...

Två av alla amerikanska bomber som föll över

My Son och Champatemplen.

Några tempel klarade bombningarna i My Son.

Temple de la dynastie Cham à My son

Ce matin, le temps est à l'orage. Notre tour en bateau est annulé. Nous partons tôt avec un guide pour voir un temple de la dynastie Cham, situé à My Son à 55km de Hoi An. Le temple a été bati au 4e siècle. Il a été détruit puis rebati plusieurs fois avant d'être presque complètement bombardé par les américains pendant la guerre: entouré d'une forêt très dense, cette zone était une cache idéale pour les Viêt-Cong. Aujourd'hui, il est classé au patrimoine mondial de l’Unesco. Sur la route, on fait une halte pour voir un festival de musique et danse à la mémoire des Cham. Le jeu des mains des danseuses fascinent Lilou et Clem.

Des montagnes de Dalat à Hoi An

Notre guide pour une ballade en riviere.

Vår guide på floden.

Vespa habillée de cuir. Vespa i läder

Lilou i Gamla stan i Hoi An.

Mattias, Johanna, Clem, Tiina et Lilou.

Trottoarmarknad i Hoi An.

Les quelques jours que nous avons passés à Dalat ont été fantastiques: Dalat se trouve à 1500m d'altitude et la chaleur y est tempérée. Cette ville a été préservée de la guerre. C'était la résidence de vacances des officiers français et vietnamiens. Les résidences françaises sont toujours là, transformées en hôtels. En face de notre hôtel, le lac Xuan Huong avait disparu: asséché par un jeu de barrage pour pouvoir le purifier. Clem et Lilou ont adoré la baby sitter vietnamienne mais était-ce réciproque? Elles l'ont chatouillées, lui ont fait une séance de peinture et ont presque cassées les lits en sautant dessus. Pendant ce temps, Tiina et moi avons fait un repas pour fêter le têt. Un repas en têt à têt en quelque sorte.

Hier matin, réveil a 4h30. Nous prenons un vol intérieur pour remonter au Nord jusque Hoi An. La ville est ancienne, préservée elle aussi de la guerre, a taille humaine avec plein de petites rues et d'échoppes. Le temps y est beaucoup plus frais, ce qui nous fait du bien. Nous avons fait la connaissance d'une famille suédoise: Johanna, Matthias, et leurs enfants Vega qui va bientôt avoir 4 ans et Fanny qui a 15 mois. Nous avons passés notre première soirée ensembles au restaurant Red Bridge avec une Lilou toujours en pleine forme à 23 heures.

Via Nha Trang och Danang till Hoi An

Lilou et Vega

I förrgår reste vi motvilligt vidare, från Dalat till Nha Trang. Det var fyra timmars skräckresa på bergsvägar och skumpig halvklar väg. Vi sov en natt i Nha Trang och reste sen vidare tidigt på morgonen till Danang, med inrikesflyget.

Vi fick sedan skjuts till vårt nya "hem" i Hoi An, Vinh Hung Resort, på An Hoi-halvön. Här trivs vi utmärkt, finns två pooler, vacker trädgård och ett lekrum för barnen. Hotellet ligger fem minuters promenad från gamla stan i Hoi An.

Vad gör det väl att vädret är svalt och mulet - och att det till och med föll ett par droppar regn i går - det känns skönt med lite omväxling efter en månad i värmen. Vi får rapporter från Hanoi att där är det kallt.

Igår kväll åt vi middag med nya vännerna Johanna, Matthias, Vega och Fanny på Red bridge restaurang. De har också matlagningskurser som verkar mycket intressanta.

Fantastiska Dalat - Dalat: fantastisc!

Une voiture personelle pour une excursion, hmmh, pas mal?

Vue de notre Hôtel à Dalat

Vi har egentligen bara ett ord för Dalat: fantastiskt! Staden, hotellet, klimatet, maten och människorna vi mötte - allt föll oss i smaken. Märkligt nog var den berömda sjön Xuan Huong Lake, nedanför vårt hotell försvunnen. Den tömdes för två veckor sedan och ska förbli torrlagd i ett år, fick vi höra. Detta för att städa sjön (!) och så verkar man också bygga en mindre bro.

Vi åkte på rundturer och hann se en hel del under de två dagarna.

Tjejerna - och vi - tyckte att en av höjdpunkterna var när de fick ha barnvakt en kväll på hotellrummet. De visade genast upp sina akrobatiska färdigheter och hoppade nästan sönder sängarna. Därefter var det dags att kittla barnvakten. Kan man inte prata med varandra funkar ju alltid kroppspråket...

Vi njöt under tiden av maten - en femrätters middag på hotellrestaurangen Le Rabelais.

There is only one word for Dalat - fantastic! We loved everything, the city, the hotel, people we met, the food and the climate. During two day we saw a lot and enjoyed it all.

Strangely enough the famous Xuan Huong Lake was gone, emptied two weeks ago. The Lake is going to be cleaned and it look as if there will be a bridge constructed.

If you as the girls - and us - one of the highlight was the night they had a babysitter. Clémentine and Lilou almost broke the beds, showing off their acrobatic talents. After that they started tickling the poor girl.

Meanwhile we enjoyed the nice dinner at the hotel restaurang Le Rabelais..

Alla hjärtans dag i Dalat - Valentines day in Dalat

Efter en gastkramande, tretimmars, bilfärd längs slingriga bergsvägar nådde vi i dag Dalat. Här är fantastiskt fint och svalt. Gran och talll har vi skådat för första gången i Vietnam. Detta är romantikens högborg, så här firas minsann Alla hjärtans dag.

After three hours horrifying car trip we arrived at Dalat. It's a very cool and beautiful town. This is just the right place for Valentine's Day, where romance is taken very seriously.

Ur vattenbuffelns år, in i tigerns - Finie l'année du Buffle, on rentre dans celle du Tigre

Clem et Lilou

Thobias et Thérèse

Thobias, Thérèse et ClemTiina, Lilou, Clem et VincentLilou, Clem et Thérèse

Lilou au Sankara

Thobias et Vincent, compagnons de tennis

Masque et costume de dragon

Vid midnatt lämnar vi vattenbuffelns år och träder in i tigerns år. I kväll inleds nyårsfirande Tet och vi hoppas få se liten dragondancing, även om vi undviker större staden här intill, Phan Thiet. Vi stannar i Mui Ne eftersom det lär vara hysteriskt mycket folk ute då i Phan Thiet. I morgon, första dagen på det nya året, är en viktig dag. Hur det dagen utspelar sig är nämligen avgörande för resten av året.

Vi lämnar Mui Ne imorgon för att bege oss upp i bergen till svala Dalat. Det ska vara en riktigt skön plats på jorden, känd som blomsterstaden. Dalat är också den enda platsen där vin görs i Vietnam. Vinet har vi fått prova, och det får godkänt. Emellanåt skickar hotellets chef oss en flaska. Första gången för att vi var så medgörliga när en av hans affärsbekanta med familj behövde vårt rum. Vi fick då ett ännu bättre rum, med två dubbelsängar, i en slags modern beachbungalow med kokosbladstak intill havet. Andra gången sände han en flaska just för att vi ska till Dalat...

Nous sommes allés fêter la nouvelle année selon le calendrier chinois, le têt. Nous laissons derièrre nous l'année du Buffle pour rentrer dans celle du Tigre. Le premier jour de cette nouvelle année sera décisif pour les Viêtnamiens: si leur ventes sont bonnes le premier jour, il en sera de même pour toute l'année. Nous sommes allés au Sankara, un restaurant qui se réclame fièrement être le plus beau du Viêt-nam: on y a pris un verre avec deux suédois rencontrés à l'hôtel, Thérèse et Thobias. Lilou et Clem était dans l'admiration totale pour Thérèse et étaient sans arrêt collés à elle ou a Thobias. Bien avant minuit, Clem s'est endormi. On a pris le chemin du retour. Nous avons croisé des Viêtnamiens coiffés de masques dragon, prêts á fêter la nouvelle année. Demain matin, nous partons pour les montagnes dans la ville de Dalat.

Sandsurfning vid Lotussjön - Surf des sables au Lac du Lotus

Clem et Lilou sous les bambous de la piscine de l'hôtel Full moon

J'ai enfin retrouvé la têtine

Clem et Lilou

Thérèse

Tiina, Clem, Thobias, Lilou et Thérèse avant le départ pour le lac du Lotus

ClemLes planches utilisées pour surfer sur les dunes

Lac du Lotus

Pots pour la fermentation de la fameuse sauce de poisson

Petite fille viêtnamienne à la buvette

Lilou

Canyon du Fairy Stream. Tiina, Clem, Thérèse et Lilou

I går gjorde vi en liten utflykt till Lotussjön utanför Mui Ne. Dit beger sig nygifta för att låta sig fotograferas och turister som vi för att sandsurfa på de vita sanddynerna omkring sjön. Legenden säger att den absolut största krokodilen skulle ha levt i sjön. Den skulle ha blivit dödat på 50-talet -av en amerikansk soldat... hrmm...
Lotussjön sägs också vara bottenlös, något vi inte hann studera det allra minsta vetenskapligt.

Vincent och Clémentine pustade uppför dynerna i ökenhettan, för att testa sandsurfningen, medan jag och Lilou letade glass.

Lilou blev på det lilla kaféet, som vid många andra tillfällen, föremål för vietnamesernas kärleksfulla och direkta bemötande av små barn. Det är allt från små presenter, till kramar och pussar och allmänt gullande. Ibland, men inte alltid så kul för en liten tjej.

Vi åkte sedan vidare till Fairy Stream, där vi vadade i en bäck, för att nå ett vattenfall. Vår familj nådde inte riktigt fram, delar av styrkan ville hellre gegga i leran. Men vi nådde kokosnötskaféet på vägen, där vi även fick vattenmelon och ananas. Vi hade sällskap av bland annat våra nya vänner, Therese och Thobias. Clém och Lilou la beslag på Therese på vägen tillbaka.

C'est aux dunes de sable blanc puis au canyon de la rivière Fairy Stream que nous sommes allés nous ballader ce matin. C'était un tour organisé. Au programme pour Clem et moi dans les dunes de sable blanc: du surf dans les dunes, assis sur un matelas en plastique. Le lac du Lotus est superbe et les dunes à perte de vue ajoutent á la beauté du paysage. Il parait que le lac est habité par des crocodiles, mais c'est plus une légende. Au canyon, le programme était de rejoindre une chute d'eau en marchant dans le lit de la rivière. Tiina, Clem, Lilou et moi, nous n'avons réussi qu'a rejoindre la buvette qui se trouvait avant la chute d'eau: Clem et Lilou était trop occupées jouer dans la boue. Sur le chemin du retour, Thérèse et Thobias nous ont tenus compagnie.